Av Anne Bishop
Jag är besviken – inte ett sexhjälpmedel så långt ögat når – i hela boken! Och detta trots idoga varningar om författaren från både susanna & rebecka. Klart sex finns med i historien, men inget frossande i detaljer...
Man kan lätt se var författaren har hittat sin inspiration; gammal folktro från både norden och kelterna, häxprocesserna, mm. Resultatet blir en rätt intressant historia som är svår att lägga ifrån sig även om man egentligen vet hur den kommer att sluta efter bara några kapitel...
Boken har två parallella historier, den ena om the Fae (the fair ones, bishops alver eller älvor), vars värld börjar försvinna bit för bit. Faes härskare jobbar mot klockan när de försöker hitta orsaken och straffa vederbörande. Hårt. Spåren leder så klart till människornas värld... (doh!) Samtidigt i...japp...människornas värld... The witche’s hammer – storinkvisitorn själv åker land och rike runt för att utrota de onda häxorna från jordens yta. Maken till ond man har man väl sällan skådat i en historia... Men känn inte bara hat emot honom...det är inte hans fel...han blev slagen av sin mamma som liten... *öh*
Posts
2 comments:
Ren tur att du fick en sedsam Bishop bok, skulle jag tro. Hennes The Black Jewels triologi var det sämsta frossandet i sexuella avarter jag någonsin läst. Men den här kanske man skulle våga sig på då.
du törs nog läsa den här - inga avarter alls i den - om man inte räknar sex med fae som en avart... det var ju inte den bästa bok jag läst men helt ok. 3 av 5? =)
Post a Comment