The Historian Elizabeth Kostova** (av 5)
Milda spoilers nedan.
Kanske har jag läst för mycket Fantasy, där det är action som gäller.
Kanske har jag läst för mycket Fantasy, och orkar inte med att läsa om vanliga människors vanliga problem.
Kanske har jag läst för mycket Fantasy, och blivit beroende av magiska händelser, spännande karaktärer, intressanta varelser.
Kanske är ovanstående orsaker orsaken till att lämnade vanlig skönlitteratur och övergick till Fantasy till att börja med.
The Historian handlar om en ung flicka som upptäcker några dokument i sin fars bibliotek, dokument som visar sig vara spår i jakten på Drakula själv. Dessa dokument visar sig vara brev från faderns mentor, som försvann för många år sedan. Stora delar av berättelsen är ’utdrag’ ur dessa brev. Vid vissa tillfällen läser du som läsare en berättelse om en flicka som läser brev från sin far där han läser brev från sin mentor. Så ni kan gissa att det inte är någon större action det handlar om. Större delen av boken utspelar sig i de sydöstliga delarna av Europa, där diverse karaktärer letar spår efter vampyrer. Dessa delar av Europa är – utan undantag – vackra, historiskt intressanta, befolkade av vänliga människor med charmiga dialekter och/eller sött felaktiga användningar av engelska ord, har god mat (som man inte blir magsjuk av) och fyllda av spår från count D som ingen har hittat tidigare. Åh, ja och de är fyllda av andra vampyrjägare som glatt bidrar med sin expertis.
Vad de inte är, är fylld av är vampyrer. Eller logiska händelser. (Varför, när de är i muslimska länder, använder de inte en månskära istället för ett kors som skydd?)
Jag kan inte säga att detta är en dålig bok, men…det….går…långsamt. Plågsamt långsamt. För långsamt. Finns det inga förläggare som kan få författarna att fokusera? Tror de att allt som har det minsta lilla övernaturligt i sig blir bättre om man breder ut det på 800 sidor – trots att historien skulle tjänat på att korta ner det med åtminstone 200? Tro inte heller att ni får lära er något nytt om Vlad the Impaler. Tio minuter med ett uppslagsverk ger samma info som den här historien.
Sorry, jag gillade den inte. Med se det från den ljusa sidan – den kommer att göra sig utmärkt som biofilm!
(Så ni tycker jag är kinkig? Well, bite me!)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment